Intervju med Ann-Helen Laestadius

Vi har intervjuat Ann-Helen Laestadius

När började du skriva böcker ? Jag var 35 år när min första bok, Sms från Soppero, kom ut. Fast jag har alltid skrivit, redan när jag var barn skrev jag långa berättelser och drömde om att bli författare.

Vad var ditt favoritämne i skolan? Varför tyckte du bäst om det?

Jag tyckte om svenska, engelska och idrott. Svenska för att jag tyckte om att skriva, det bästa var när vi fick skriva uppsatser. Engelska för att jag alltid har gillat språk och det var bra att kunna engelska när jag jobbade på min farmor och farfars camping i nedre Soppero. Idrott var kul eftersom jag sportade mycket på fritiden. Jag tränade redskapsgymnastik, fotboll och friidrott.

Vad är ditt bästa skrivtips till att skriva berättelse?

Att skriva en synopsis (mindmap) där man har planerat hela sitt manus från början till slut. Ett synopsis är manuset i korta drag, på ungefär ett till två sidor. De gäller att tänka ut en riktigt bra ide för hur man vill börja boken. Jag tycker att början är väldigt viktig för att dra in läsaren. Sedan ska man ha en bra kompis eller vuxen som man litar på som kan läsa det man skriver och komma med råd och kritik så att texten blir ännu bättre. Det är också bra att läsa mycket böcker och texter för att se hur andra gör för att bli inspirerad. Det gäller också att våga prova sig fram och skriva precis hur man vill. Man kan alltid stryka i efterhand. Läs texten högt, då hör du särskilt om dialogen är bra.

Tänker du skriva fler böcker?

Ja, absolut! Jag håller nu på att skriva ett manus med killar i huvudrollen. Den historien utspelar sig också i Norrbotten.

Vem är din favorit författare och varför?

Jag har många favoritförfattare, bland annat Joyce Carol Oates, Åsa Larsson, Gillan Flynn, Deon Meyer, Annica Wennström och Christina Wahlden. Joyce Carol Oates är en amerikansk författare som är jättebra på att beskriva relationer och livsberättelser. Åsa, Gillan och Deon är det bästa deckarförfattarna och jag gillar att läsa kriminalhistorier. Annica och Christina skriver både för ungdomar och vuxna, bra och viktiga böcker.

Vad gör du på fritiden?

Min son som är 12 år spelar fotboll i AIK och vi är ofta på fotbollsmatcher och cuper. Jag har själv tränat fotboll så det är jättekul att se honom spela. Jag läser också mycket, städar och tycker om att promenera med kompisar och avsluta med en fika någonstans.

Har du varit till Pajala någon gång? Om du har varit där någon gång när och var gjorde du där?

Flera gånger! Jag har varit på Pajala marknad bland annat.

Sal 305 – Recension

Sal 305 är skriven av Ingelin Angerborn och är utgiven från rabén&sjögren.

Boken handlar om en flicka som heter Elvira. Hon är ungefär 14-15 år och hon bor med sin mamma. Hon är ihop med en kille som heter Melker. Plötsligt får hon ett sms av Melker att han vill göra slut. Hon skyndar sig att cykla till honom och det är då hon vurpar med cykeln och får en hjärnskakning och hamnar på sjukhus och mystiska saker börjar hända i omgivningen.

 

Jag tycker att boken är toppen bra. Den är jättespännande och lagom läskig.

 

Boken var lagom lättläst. Den passar för barn från 10-15 år. Det bästa med boken är att man vill läsa ett kapitel till. Man lär sig att alltid ha hjälm när man cyklar. Jag ger boken 4,9 av 5 i betyg.

 

 

Omslagsbild: Sal 305

Sal 305- Recension

Den här boken är skriven av Ingelin Angerborn och är utgiven av Rabén & Sjögrens förlag.

Det är en helt vanlig och regnig kväll i början av sommaren, men de har inte fått sommarlov ännu. Och Elvira får ett sms som hon uppfattar fel, och allt blir bara fel. Vem är egentligen hon eller han i sjukhussängen bredvid, vad är det som händer i Dåris? Är kvinnan som hjälpte henne Mebel som var på kollot förra sommaren? Vem är de som kommer in i rummet när ögonen är så tunga att hon inte kan öppna dem?  Vad är de för klotter på ett av fönsterna på Dåris, står de verkligen…? Tusen frågor men inga svar. Elvira är helt förvirrad men alla säger bara att hon inbillar sig eftersom hon fick hjärnskakning. Men det vill Elvira inte tro på riktigt.

 Den här boken tycker jag är en bok för 10-13 åringar för jag tror det kan bli lite för läskig för dom som är lite yngre. Den här boken var inte alls för svårläst för mig som är 12 år, den var ganska så lagom kanske lite för lättläst. Jag tycker att den var lagom läskig, den var inte allt för läskig. Jag gillar denna bok för att de finns mycket spänning och man kan knappt sluta läsa.

Det bästa med boken är nog spänningen och att man verkligen inte kan sluta läsa, man vill bara fortsätta läsa. Jag ger boken 5/5 stjärnor för att huvudpersonen är berättare  och framför allt att den har lagom mycket spänning. Jag rekommenderar att du läser denna bok om du tycker om läskiga böcker.

 

 

Omslagsbild: Sal 305

Katarina Andersson Von Bredow

Vi har intervjuat Katarina Andersson Von Bredow.

Att välja favorit bok av dom som Katarina skrivit är som att välja favorit barn enligt henne. Men av alla böcker som hon har skrivit är hon nöjdast med böckerna Du & jag, Hon & han och Han & dom. För att man får följa och lära känna personerna från olika håll och vinklar.

 

Katarinas tips på hur man kan börja skriva en berättelse är att man ska tänka väldigt mycket innan man börjar skriva. Fundera på vad som kommer hända i berättelsen och vilka personerna i den är. Särskilt huvudpersonen. Vad hon/han är rädd för, vad hon/han hoppas på osv. När hon själv skriver försöker hon att hoppa in direkt i handlingen istället för att börja med en massa förklaringar.

 

I skolan var hennes favoritämne Bild och svenska, och hon gillade även Fysik och Kemi. Och engelska. För att hon var duktig på att teckna och skriva. Och hon tyckte att de var spännande att lära sig om olika ämnen i kemi, och hur allt fungerar i fysik.

 

Den första boken som Katarina skrev kom ut när hon var 24 år. Men hon var klar med den när hon var ungefär 22 år. Den första versionen av den berättelsen skrev hon när hon gick i nian. Den var lika lång men inte tillräckligt bra för att ges ut.

 

Katarina kom på att skriva Du & Jag genom ett samtal med sin äldste son, som då var elva år, Hon kände igen väldigt mycket om vad hon brukade skriva om, fast dom böckerna hon har skrivit utspelar sig i högstadiet eller gymnasiet. Och när sonen dessutom blev förälskad i en tjej och började fundera mycket på hur man kan visa att man vill vara mer än kompis med någon, då tyckte hon att det var dags att skriva något i hans ålder. Och det var första gången Katarina vågade ha en kille som huvudperson i en ungdomsbok. Katarina tycker att det räknas som en ungdomsbok för att hon har skrivit Du & Jag som hon har skrivit i hennes andra ungdomsböcker.

 

Katarina har ingen favoritförfattare. Hon tycker att det finns så många som är bra på olika sätt. Ibland passar den ena bättre för henne, ibland den andra. Hon tycker att det finns så många som är bra. Hennes favorit bok när hon var barn var Bröderna Lejonhjärta. I början av tonåren var Hennes absoluta favoritförfattare Hans-Eric Hellberg-de böcker som ingår i kram-serien. Nu läser Katarina både ungdomsböcker och vuxenböcker. Fast även barn böcker som hon oftast läser till sin yngste son.

 

 

Katarina von Bredow